Hantverksstillestånd och vårförälskelse i grönt
Madde är dålig. För Madde har inget nytt att visa upp alls. Detta beror på att Madde har bestämt sig för att hon måste bli klar med alla gamla svåra/tråkiga/bortglömda/ointressanta projekt som ligger överallt och är nästan färdiga. Detta i sin tur leder till att Madde inte alls är motiverad till att hantverka. Vilket alltså, för att knyta ihop säcken, leder till att hennes blogg verkar vara en kvidande, bortglömd, grå tingest bland damråttorna under henens skrivbord. Så är icke fallet! Nej, ty den skola återupplivas... Så fort jag får klart nåt av alla de jävla projekten som aldrig vill bli klara eftersom jag sparat det svåraste med dem till sist...! ARGH!
Och i brist på nåt vettigt färdigt att visa upp, kan jag istället visa upp min senaste halvgalna projektidé, en frontsnörd burgundisk fjortonhundratalsklänning. Japp, I have a thing for them...
Och jag har ju redan ett grönt ylle som skulle göra sig bra... och svart till "stomachern" (alltså det svarta bakom snöningen, som vissa personer och bilder hävdar är en underkläning, andra hävdar att det är en löstagbar tygbit, vilket jag tänker köra på för att slippa tre tighta klänningar). Nu saknar jag bara långt ljusblont änglahår (mitt är ju snarare brunt med kopparton och skulderbladslångt) och en pälsfodrad mantel ;)
Hm.... oooom jag nu redan har material till klänningen... och mönster (eller ja, ett teoretiskt mönster i mitt huvud, men det behöver vi inte säga högt...)... räknas det verkligen som ett nytt projekt då? För jag menar... om det inte gör det så kan jag ju börja typ... nu?
Fast nej... jag måste få klart fållar på två klänningar och sy klart en hosa innan fredag, samt sy i två kilar för hand i dem blå, så jag hinner inte.. Men det hade varit roligt...:) Men sen! Då jäklar!
Och nej, kära tolvhundratalare, jag har inte glömt er, jag har bara en ny vårförälskelse... 1400-tal.
Men snart är jag tillbaka hos Maciejowski och Manesse, misströsta ej!
Och jag har ju redan ett grönt ylle som skulle göra sig bra... och svart till "stomachern" (alltså det svarta bakom snöningen, som vissa personer och bilder hävdar är en underkläning, andra hävdar att det är en löstagbar tygbit, vilket jag tänker köra på för att slippa tre tighta klänningar). Nu saknar jag bara långt ljusblont änglahår (mitt är ju snarare brunt med kopparton och skulderbladslångt) och en pälsfodrad mantel ;)
Hm.... oooom jag nu redan har material till klänningen... och mönster (eller ja, ett teoretiskt mönster i mitt huvud, men det behöver vi inte säga högt...)... räknas det verkligen som ett nytt projekt då? För jag menar... om det inte gör det så kan jag ju börja typ... nu?
Fast nej... jag måste få klart fållar på två klänningar och sy klart en hosa innan fredag, samt sy i två kilar för hand i dem blå, så jag hinner inte.. Men det hade varit roligt...:) Men sen! Då jäklar!
Och nej, kära tolvhundratalare, jag har inte glömt er, jag har bara en ny vårförälskelse... 1400-tal.
Men snart är jag tillbaka hos Maciejowski och Manesse, misströsta ej!
Kommentarer
Trackback
