Mooootivatioooonen....?
Madde är arg, för hon vill vara motiverad. Hon är nog motiverad egentligen också, hon vet bara inte till vad. Då blir hon jättearg... Fast det märks tack och lov inte så mycket. Det märks mest när folk svär åt henne på msn för att hon råkat fråga om maschmallows passar i varm choklad... Då blir hon arg, och vill bara skita i allt vad folk heter och hitta nånstans eller något att rikta all sin motivation och all positiv energi hon faktiskt ändå nog har. Ge mig ett lajv! Ge mig en picknick! Ge mig nåt som inte innebär att jag skriker rakt ut i ren frustration över all stackars positiv energi som ligger och självdör för att den i vissa sällskap förlorat sitt existensberättigande. Och ge mig nåt där jag får göra som jag vill utan att välja sida!
Tack, då Madde nöjd... =)
Förresten filar jag fortfarande på mina ondskefulla planer om den gröna burgundiska... Jag gillar tanken mer och mer. Äntligen ska jag få min skumma prinsessklännng. :)
Tack, då Madde nöjd... =)
Förresten filar jag fortfarande på mina ondskefulla planer om den gröna burgundiska... Jag gillar tanken mer och mer. Äntligen ska jag få min skumma prinsessklännng. :)
Kreativt kaos... MY ASS! Frustrerande jävla RÖRA!
Hade jag inte haft en sån jävla röra hade jag hittat saker när jag letar efter dem! Det enda positiva med min totala röra är att jag fått träna mitt logiska tänkande till fulländning: "om jag lagt den här nålen här, vilka möjliga sätt kan den flyttat sig på, och vart skulle den i så fall hamnat?". Detta leder ju till att jag faktiskt hittar nålkräket, på golvet... efter ca fem minuter, något som kunde tagit ca två sekunder istället, om jag bara haft lite ordning bland mina prylar.. Men jag vet ju att om jag städar blir jag så kreativ, att när det som omväxling är ordning här, tar det bara en timme innan det ligger saker överallt... igen...
Så för att undvika onödig kreativitet (eller nåt sådant) skiter jag i att städa idag med, och ägnar energin åt att handsy som en galning till tonerna av Detektivbyrån, för att en dag få börja på min gröna klänning... Den tänker jag förresten helfodra med linne, bara sådär på infall liksom.
Så för att undvika onödig kreativitet (eller nåt sådant) skiter jag i att städa idag med, och ägnar energin åt att handsy som en galning till tonerna av Detektivbyrån, för att en dag få börja på min gröna klänning... Den tänker jag förresten helfodra med linne, bara sådär på infall liksom.
Hantverksstillestånd och vårförälskelse i grönt
Madde är dålig. För Madde har inget nytt att visa upp alls. Detta beror på att Madde har bestämt sig för att hon måste bli klar med alla gamla svåra/tråkiga/bortglömda/ointressanta projekt som ligger överallt och är nästan färdiga. Detta i sin tur leder till att Madde inte alls är motiverad till att hantverka. Vilket alltså, för att knyta ihop säcken, leder till att hennes blogg verkar vara en kvidande, bortglömd, grå tingest bland damråttorna under henens skrivbord. Så är icke fallet! Nej, ty den skola återupplivas... Så fort jag får klart nåt av alla de jävla projekten som aldrig vill bli klara eftersom jag sparat det svåraste med dem till sist...! ARGH!
Och i brist på nåt vettigt färdigt att visa upp, kan jag istället visa upp min senaste halvgalna projektidé, en frontsnörd burgundisk fjortonhundratalsklänning. Japp, I have a thing for them...
Och jag har ju redan ett grönt ylle som skulle göra sig bra... och svart till "stomachern" (alltså det svarta bakom snöningen, som vissa personer och bilder hävdar är en underkläning, andra hävdar att det är en löstagbar tygbit, vilket jag tänker köra på för att slippa tre tighta klänningar). Nu saknar jag bara långt ljusblont änglahår (mitt är ju snarare brunt med kopparton och skulderbladslångt) och en pälsfodrad mantel ;)
Hm.... oooom jag nu redan har material till klänningen... och mönster (eller ja, ett teoretiskt mönster i mitt huvud, men det behöver vi inte säga högt...)... räknas det verkligen som ett nytt projekt då? För jag menar... om det inte gör det så kan jag ju börja typ... nu?
Fast nej... jag måste få klart fållar på två klänningar och sy klart en hosa innan fredag, samt sy i två kilar för hand i dem blå, så jag hinner inte.. Men det hade varit roligt...:) Men sen! Då jäklar!
Och nej, kära tolvhundratalare, jag har inte glömt er, jag har bara en ny vårförälskelse... 1400-tal.
Men snart är jag tillbaka hos Maciejowski och Manesse, misströsta ej!
Och jag har ju redan ett grönt ylle som skulle göra sig bra... och svart till "stomachern" (alltså det svarta bakom snöningen, som vissa personer och bilder hävdar är en underkläning, andra hävdar att det är en löstagbar tygbit, vilket jag tänker köra på för att slippa tre tighta klänningar). Nu saknar jag bara långt ljusblont änglahår (mitt är ju snarare brunt med kopparton och skulderbladslångt) och en pälsfodrad mantel ;)
Hm.... oooom jag nu redan har material till klänningen... och mönster (eller ja, ett teoretiskt mönster i mitt huvud, men det behöver vi inte säga högt...)... räknas det verkligen som ett nytt projekt då? För jag menar... om det inte gör det så kan jag ju börja typ... nu?
Fast nej... jag måste få klart fållar på två klänningar och sy klart en hosa innan fredag, samt sy i två kilar för hand i dem blå, så jag hinner inte.. Men det hade varit roligt...:) Men sen! Då jäklar!
Och nej, kära tolvhundratalare, jag har inte glömt er, jag har bara en ny vårförälskelse... 1400-tal.
Men snart är jag tillbaka hos Maciejowski och Manesse, misströsta ej!
Nästan Effektiv!
Japp! Det stämmer! Som omväxling har jag fått ett plagg klart under vettig tid, istället för att sy lite på detdär, och lite på dethär, lite på det tredje och lite på detdär som jag ju skulle gjort i höstas... Jag gör så när jag inte har nån "deadline" på mina projekt.
Här har vi alltså den första hosan klar. Ignorera mina vinterbleka ben... och den fina vikeln som får mina lår att se ut att ha en omkrets på nittio centimeter... ;)
Kan ju passa på att göra en lista på hur man INTE ska sy hosor... Egna erferenheter...
Man ska inte:
Jag har sagt att jag ska sy nya damhosor sen i somras. Då jag skitade ner mina gamla så till den grad att de inte var mörkt saffransgula utan tigerrandiga, samt brände hål i sulan på dem av misstag vid elden. Men nu äntligen blev jag sugen på att sy hosor när jag hittade en billig bit grått ylle (60*150 cm) för tio kr på secondhand. Gäller att sy medan där finns inspiration tänkte jag, och började, St. Patricks day till ära, klippa hosor och handsy för glatta livet till tonerna av irländsk folkmusik. Lite stämning ska man faktiskt ha när man syr ;)
Här har vi alltså den första hosan klar. Ignorera mina vinterbleka ben... och den fina vikeln som får mina lår att se ut att ha en omkrets på nittio centimeter... ;)
Kan ju passa på att göra en lista på hur man INTE ska sy hosor... Egna erferenheter...
Man ska inte:
- ...sy på delar åt fel håll...
- ...sy på sulan med sömmen utåt...
- ...heller sy fast hosan i kjolen man har på sig...
Garderobsstädning och tjuvtitt på den grå
Tänkte bara visa lite vad jag pysslade med på kursen (bortsett från att rita snea kilar... och göra om och göra rätt, och sprätta... och sprätta mer...) när jag ändå inte har nåt vettigt att visa upp, då hela min dag har gått till att sortera min garderob (och därmed ha fått en massa material till do-redo-projekt) och skriva en text om varför vår lilla förening ska ha massa trevliga bidrag till massa trevliga saker...
Ursäkta den illrosa väldigt omedeltida polotröjan och blicken som säger
nåt i stil med "jag ska minsann se till att bränna dina adelsbrev ditt förbannade kräk".
Uppmärksamma även det faktum att klänningen är totalt ofållad. Det är den inte längre.
Och den här får jag nästan bjuda på... Madde på kurs. Nöjd och glad och ovetandes om att jag snart skulle få sprätta två hela sömmar. Så går det om man låter bli att räkna ut nedervidden innan man syr i kilar...
Bilderna är lånade av Daniel
Ursäkta den illrosa väldigt omedeltida polotröjan och blicken som säger
nåt i stil med "jag ska minsann se till att bränna dina adelsbrev ditt förbannade kräk".
Uppmärksamma även det faktum att klänningen är totalt ofållad. Det är den inte längre.
Och den här får jag nästan bjuda på... Madde på kurs. Nöjd och glad och ovetandes om att jag snart skulle få sprätta två hela sömmar. Så går det om man låter bli att räkna ut nedervidden innan man syr i kilar...
Bilderna är lånade av Daniel
Fritt tvångsbroderi... eller obligatoriskt fritt broderi?
JAg har alltid varit lite halvavigt inställd till detdär med att brodera sen lågstadiet då jag broderade korsstygn och lite i mellanstadiet, då vi skulle brodera nånting och nästan all tiden gick åt till att lära sig stygn. Jag minns faktiskt inte ens vad jag tillslut broderade... Men så fick sig broderandet ett litet uppsving i och med tvångsbroderi i skolan och kursen i medeltida kjortelsömnad.
Vissa saker kunde verkligen ha blivit snyggare, men över lag är jag nöjd. Har konstaterat att jag tycker bättre om att brodera med lite tjockare broderigarn i ylle på linne eller ulltyger än tunt rayon/acrylgarn på lakansväv, eftersom det tar sån nedrans tid att fylla ut motivet och tyget är så sladdrigt. Men skolan är inte riktigt lika förtjust i såna material som jag... Synd.
Närmre bild på broderiet, ursäkta den värdelösa kvaliteén på bilden. Min mobilkamera ville inte sammarbeta i ljuset.
I skolan skulle vi göra ett sk fritt broderi med enda kravet att det skulle likna en bild man valt. Man fick alltså använda vilka stygn man ville för att åstadkomma det resultat man ville ha. Mitt betygshungrande nitiska lilla perfektionistkräk bestämde sig därför för att nu jäklar ska här göras nåt ordentligt... Och resultatet blev klart bättre än förväntat, med tanke på hur längesen det var jag broderade annat än OFF-runor på påsar till lajvutrustningen.
Vissa saker kunde verkligen ha blivit snyggare, men över lag är jag nöjd. Har konstaterat att jag tycker bättre om att brodera med lite tjockare broderigarn i ylle på linne eller ulltyger än tunt rayon/acrylgarn på lakansväv, eftersom det tar sån nedrans tid att fylla ut motivet och tyget är så sladdrigt. Men skolan är inte riktigt lika förtjust i såna material som jag... Synd.
Närmre bild på broderiet, ursäkta den värdelösa kvaliteén på bilden. Min mobilkamera ville inte sammarbeta i ljuset.
Ännu mer tyg... eller ja, Madde åkte på kurs.
Vad händer om man ger mig lov en vecka, låter mig gå i secondhandbutiker och sen skickar mig på kurs i kjortelsömnad? Jo, då händer det ännu mer tyg i min samling... och två nya klänningar. En grå ärmlös överklänning gjord av ett tjockt, tungt ylletyg som egentligen skulle bli vikingakaftan men ja... det bidde ingen kaftan, det bidde en tidig trettonhundratalare istället ;) Och sen kursprojektet, en klänning från Maciejowski-bibeln i ett orangetomatrosafärgat (det FINNS!) ylle med ärmar som bara sitter fast till hälften, så att man kan ha dem hängande löst eller knyta dem på ryggen istället. Svalt och skönt framåt sommaren skulle jag tro.
Dessutom hittade jag en bit rutigt ylletyg (2.2*1.55m) på secondhand som högst eventuellt ska bli en cotehardie med knappar eller något sånthär. Hupass HK en rutig sån är har jag faktiskt ingen aning om... tyvärr.
Och så var det då det där tomatrosaorangea tyget med. Ett ganska tunnt helylletyg från medeltidsmode som var riktigt mysigt faktiskt. Lite sticksigt men inte farligt, och mindre än deras NU-sortiment som jag tycker sticks för mycket för att jag ska älska det helt, även om jag gillar det skarpt.
(Och nej, kilarna är inte så snea som det ser ut...)
Jag blev förresten väldigt broderisugen av kursen, och har seriösa planer på en helbroderad påse/pung/whatsoever efter förlaga i "A stich out of time". Turligt nog hittade jag en hel påse broderigarner i ylle för 25 kr av ren slump i en secondhanbutik, så det verkar inte HELT omöjligt att jag faktiskt kommer igång nu när det inte blev nån kaftan att brodera på :)
Ska försöka få klart den orangea klänningen snart, och ta en ordentlig bild på den grå, som faktiskt är klar. Det är bara så hemskt tråkigt att fotografera kläder ute såhär års... Grå klänning gör sig inte riktigt med grå slaskiga snödrivor och taniga halvdöda träd... Ge mig VÅR! ;)
Och så var det då det där tomatrosaorangea tyget med. Ett ganska tunnt helylletyg från medeltidsmode som var riktigt mysigt faktiskt. Lite sticksigt men inte farligt, och mindre än deras NU-sortiment som jag tycker sticks för mycket för att jag ska älska det helt, även om jag gillar det skarpt.
(Och nej, kilarna är inte så snea som det ser ut...)
Jag blev förresten väldigt broderisugen av kursen, och har seriösa planer på en helbroderad påse/pung/whatsoever efter förlaga i "A stich out of time". Turligt nog hittade jag en hel påse broderigarner i ylle för 25 kr av ren slump i en secondhanbutik, så det verkar inte HELT omöjligt att jag faktiskt kommer igång nu när det inte blev nån kaftan att brodera på :)
Ska försöka få klart den orangea klänningen snart, och ta en ordentlig bild på den grå, som faktiskt är klar. Det är bara så hemskt tråkigt att fotografera kläder ute såhär års... Grå klänning gör sig inte riktigt med grå slaskiga snödrivor och taniga halvdöda träd... Ge mig VÅR! ;)
Lodjursmasken som snarare blev en puma avslutad
Så, tillslut efter en massa missade/inställda/ickeexisterande lektioner är masken faktiskt klar, och jag är nöjd med resultatet, bortsett från att den blev en puma istället för det tänkta lodjuret. Dock en rätt snygg puma.
Masken är alltså gjord av gipsbindor, målad med nån form av billig flaskfärg och dekorerad med glaspärlor, plastädelstenar och fjädrar i olika brungula nyanser.
(och jo, det sitter fjädrar vid båda "öronen" men det ser inte så ut på den här bilden)
Vad jag ska ha den till är ännu okänt.. även för mig själv.
Masken är alltså gjord av gipsbindor, målad med nån form av billig flaskfärg och dekorerad med glaspärlor, plastädelstenar och fjädrar i olika brungula nyanser.
(och jo, det sitter fjädrar vid båda "öronen" men det ser inte så ut på den här bilden)
Vad jag ska ha den till är ännu okänt.. även för mig själv.
