Madde möter knypplingsmojängen

I tidigare nämna slöjdsal finns det det faktiskt tillgång till diverse spännande mojänger, manicker och allmänna prylar om man bara har höga betyg nog eller är tillräckligt effektiv för att behöva nya projekt hela tiden. Så idag fick jag stifta bekantskap med knypplingsmojängen. En minigolfbanegrön tingest som måste härstamma från nångång när skolan byggdes under 70-talet. Jag kan villigt erkänna att jag inte förstod ens en bråkdel av hur tusan jag med hjälp av "korsningar" och "vridningar" skulle få ett antal trådar att bli en spets som tydligen kallades "udd och stad" utan att bli vansinnig på kuppen. Mitt i alltihopa blandar man in knappnålar som ska flyttas för att.... ja... varför då? Jag antar att det är rätt enkelt när man väl fattat tekniken och kommit in i det, men det lär väl ta sin lilla tid...

Många trådar att hålla reda på gör mig förvirrad, det är därför jag fortfarande inte vågat ge mig på brickbandsvävning... Men det ska jag också lära mig nån gång... Sådeså.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0